Till min älskade vän Märta.

Jag tänkte först att jag skulle skriva något som verkar vettigt. Men ingenting verkar vettigt just nu! Jag kommer aldrig förstå sorgen du bär på, smärtan, ilskan och förtvivlan. Det enda jag förstår är att det här är det värsta som kan hända en människa, att förlora ett barn. Jag tänker på dig varje dag och önskar att jag kunde göra något, men det finns inget att göra. Men jag finns här för dig. Alltid! Du är min bästa vän, min tvillingsjäl. 

Jag önskar så innerligt att det fanns något jag kunde göra...
Jag älskar dig Märta, som om du vore min syster!  

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0