Johanna Heinola

Hej å hå!
Min darling är äntligen hemma från sjukhuset! Även om det blir mer slit för mig så är det iaf underbart att ha honom hemma igen! ♥ Krympling som han är så behöver han hjälp med det mesta. Men han mår betydligt bättre idag än när han kom hem i torsdags. Fram till nu så är det huvet som varit/är värst. Han blir yrslig, kallsvettig, illamående och allmänt svimfärdig. Skönt att det är på väg åt rätt håll så han kan va på benen lite mer. Eller ska jag säga på kryckorna? ;) Vi väntar oxå på att en arbetsterapeut (stavas?) ska höra av sig så vi kan få låna en rullstol. Tråkigt om Christian inte ska kunna ta sig längre än mellan soffan-toan eller soffan-köket. För som sagt så blir han vit som ett lakan och svimfärdig när han står/sitter upp för länge. Och utan rulla så kan han ju inte ta sig ut med andra ord och det kanske blir lite långtråkigt nu när det är sommar.

Det känns nästan som att man är på jobbet ibland. Man servar med mat/dryck, ger han sprutor och tabletter, hjälper till att duscha och ta på kläder o.s.v. Tur att han sköter toalettbesöken själv så man slipper hjälpa till med dom iaf ;)

Och så har vi ju våra 2 små oxå. Och ni som är föräldrar vet ju vad det innebär. Blir lite sjåigt ibland, men allting går om man vill och har rätt inställning. Iaf om ni frågar mig. Jag har provat och ge Nikki mat i flaska ett par ggr och det går kanonbra! Skönt att det funkar så kan Crille avlasta lite på det viset iaf och jag kan ägna mer tid åt att aktivera Joline. Man får se det från den ljusa sidan så ordnar det sig alltid :)

Idag vankas det kalas på Bönhusberget. Den här gången är det lillasyster Angelica som fyller 17! Vart fan tar åren vägen kan man ju undra??! Jag känner mig inte en dag äldre än 18 så det måste vara alla andra som växer om mig, eller? ;P

Nej, nu måste jag nog ta och göra lite nytta så det inte blir tajkon här sen när Nikki vaknar och vill ha mat igen. På återseende! 

Joline & Nikki
Mina älskade, fina och alldeles underbara små flickor!
♥♥♥


Tuffing :P


Glad liten Nikki


Trött liten tjej!


Joline härjar i hopptornet på Bessemerfesten :D

♥



♥

HUR FAN TÄNKER NI???
Är det bara jag som är riktigt funtad?
Det är inte konstigt att världen ser ut som den gör.
Hoppas ni vet vad ni pysslar med..
BEDRÖVLIGT!!

Här kommer några bilder på Christian..





Som tagen ur en skräckfilm, eller vad säger ni?!

Börjar mitt inlägg med att berömma alla ensamstående mammor! Ni är fan stentuffa!!
Jag har nu avverkat min 2:a dag som tillfälligt ensamstående och det är rätt jobbigt måste jag säga..

Det är nämligen såhär att Christian är inlagd på sjukhuset i Falun. Han åkte iväg i lördags morse för att köra cross tävling i Falun, men tyvärr hann han inte mer än att köra nått varv på träningen/uppvärmningen innan olyckan var framme, igen! Den här gången blev det dock lite allvarligare. Han bröt lårbenet och åkte på en kraftig hjärnskakning. Han har även pajjat typ 3-4 tänder och är helt blåslagen i ansiktet. Han ser ut som 7 svåra år skulle jag bestämt vilja påstå! Han blev opererad natten mellan lördag och söndag och allt gick bra. Vet dock inte om dom skruvade eller spikade ihop han, men dom har ordnat till benet iaf. Va in och hälsade på honom idag, eller igår får jag väl lov att skriva efter som klockan är efter midnatt. Ni skulle ha sett Jolines min när hon såg pappa.. Hon bara stirrade och jag förstår henne för det gjorde nog jag oxå! Helt blåslagen i pannan och så har han fått en blödning i ena ögat så ögonvitan är liksom blodfärgad och så är han svälld och blå runt ögat. Jag har knäppt kort så om jag får grönt av herr Mäenpää så kanske jag lägger ut dom så får ni se själva.

Joline tyckte inte att det var nån höjdare att va på sjukan där man inte fick springa runt och riva och pilla på allt spännande. Så imon när jag ska hälsa på honom får hon stanna hemma istället. Nu har hon ju iaf träffa pappa vilket hon tjatat om sen han åkte i lördags! Dock vet ja inte om det bär av mot Falun igen eller om det blir åt andra hållet, alltså Gävle. Han skulle eventuellt bli flyttad dit, så vi får väl se hur det blir.

Jaa, med andra ord så har jag alltså varit ensam med barnen sen i lördags morse. Lite småjobbigt mellan varven men det är bara att bita ihop och gilla läget. Jag har ju varit ensam med dom när han varit på jobbet eller tränat/tävlat men det är ju liksom under andra omständigheter nu, för jag lär ju inte ska få nån vidare avlastning när han kommer hem, snarare tvärtom. Det blir en till att ta hand om och hjälpa med det ena och det andra. Men vad gör man inte för dom man älskar!? ♥ Jag skulle göra vad som helst för min familj, dom är ju det finaste jag har!! ♥ Allt har iaf flytit på bra här hemma. Och jag/vi har ju tur som har nära och kära som ställer upp och hjälper till när och om det skulle krisa! Så 1000 tack till er, ni är guld värda!! ♥

Nej, nu är klockan mkt så det är väl dags att hoppa i säng och försöka sova så man orkar med morgondagen.
Tomt utan Christian bara.. Hoppas han får komma hem snart så jag kan pussa på han när ja vill och inte behöver rätta mig efter en massa jävla besökstider hit och dit!!

Sov gott och på återseende! 

Åh, underbara sol! Lika härligt varje morgon man vaknar och det är fint väder :)

Igår va vi ute hela dagen. Började förmiddan med ett besök hos Joline och Nikkis faster Emelie och lilla kusin Enya. Joline tjatar och ropar på Enya mest hela dagarna :) Så hon va mer än nöjd när hon fick träffa henne! Efter lite lunch och Jolines tupplur gav vi oss ut igen. Christian tog med sig Nikki för en promenad med Jimmy och Bianca. Jag och Joline hakade på Emelie och Enya till en lekpark där vi lekte en bra stund. Joline gungade, åkte rutshkana och grävde i sanden och hon var mer än nöjd! :) Värre blev det när det var dags att bege sig hemåt, det ville hon inte alls, men vad hade hon för val? Det va visst mamma som bestämde och inte Joline ;) Det blev dock en till promenad innan vi gick hem och gjorde kväller. Kväller på Bessemergatan innebär kvällsmat, sanering av lortiga barn, lite lek och mys för att sedan rundas av med välling och parkering i sängen. Joline gjorde några tappra försök att få vara vaken en stund till. Hon ropade såklart på Enya, men tyvärr så funkade det inte den här gången heller och lilla damen somnade som en stock.

Passade på å färga min gräsliga utväxt när barnen somnat och så hann jag med lite kvalitetstid med kärleken innan han åkte till jobbet. De va kanske inte mkt till kvalitetstid blev väl inte mer än max 1 h, men bättre det än ingen tid alls :) Nu är han iaf ledig till fredag förmiddag! Kul med fm helg när det är Bessmerfest, brukar ju kunna vara ett sjujävla liv här utanför. Fast när ja tänker efter så stör det nog inte Crille lika mkt som det stör mig för när Crille sover är han mer död än levande. Man skulle kunna släpa in en hel blåsorkester i sovrummet och han rör fan inte en fena ;) 

Nej, nu ska jag fortsätta och dona med alla måsten så vi kan vara ute och njuta av solen sen :)
På återseende!